Jag älskar mitt meningslösa liv, hur är ditt liv?



Jag kan skratta högst av alla och se så glad ut som det bara går. Jag kan prata med alla för alla tycker ju om mig. Men trots det så gör det så ont.
När man får veta saker man verkligen inte vill veta egentligen.
Hela världen rasar samman igen och igen och igen, tillbaks på ruta ett liksom. och jag är så trött på att känna. Att sitta lutad mot badkarskanten och inte veta vart man ska ta vägen för här vill jag ju inte vara. För att tangentbordet ständigt har mascarafläckar
Och det spelar ingen roll hur många läppar som möter mina eller hur många som vrider nacken av sig när man går förbi. Det kommer ju fortfarande göra så jävla ont.
Att inse att man gråtit nästan varje dag den senaste veckan. Det är ju ganska tragiskt för han är ju inte ens värd en av alla dessa miljoner tårar. så nu är det slut. helt slut!
Inte ens alla långfingrar i hela sverige kan peka tillräckligt mycket finger åt världen idag.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0