du kan sjunka ner i sörjan och vända dygn




Jag ser aldrig solen längre. Jag går upp före den, och när jag kommer från skolan verkar den alltid ha gått ner. Tills idag. Idag såg jag den. Klart och tydligt och allt kändes lättare. Hjärtats slag blir lite lättare att slå. Varje slag, trots att det fortfarande är ganska isande kallt och biter i huden så fort man kommer utanför dörren.
Varje slag, varje slag, varje slag.


----

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0