Jag saknar dig mindre & mindre.
det känns inte alltid, verkligen inte; men det finns stunder då jag känner hur det kryper innanför skinnet bara för att jag inte har en blekaste aning om vad jag ska ta mig till.
jag vill skriva om hur mycket jag saknar och om hur mycket jag inte gör det. jag vill skriva om alla de där mörka tankarna men också om alla fina stunder med dem jag tycker om.
jag vill skriva om hur trött jag blir på mig själv när jag bara velar fram och tillbaka hela tiden och aldrig blir nöjd.
men allting tar stopp för ni har blivit så många och jag har ingen aning om vilka ni är.
Ju mera dom spottar
fem steg bakåt, två steg fram
livet fuckar ur, hjärtat slår svagt och pulsen är allt annat än stabil. allting skrämmer mig, inte minst mörkret.
allt känns på rutin och redan gjort och jag ställer in mig på en förändring, för nu ska livet kännas ända ut i fingerspetsarna.
i ditt stora hjärta börjar slagen bli små
din frånvaro gör mig inte ens förvånad längre, för jag vet hur du fungerar; men ändå så känns det i exakt hela kroppen när det enda som hörs är din tystnad.
och mitt i allt detta kaos, så känns livet ändå förvånansvärt bra. det känns enkelt samtidigt som allting egentligen är svårare än någonsin innan.
och att få höra av någon att man är stark, när man själv känner sig så fruktansvärt svag, är så fint.
Mörka ringar under ögonen, jag kände att jag fått nog
Invasionen-Arvegods
Det här är vad vi vart
Öde som bruten mark
Aldrig känt mig särskilt bekväm, varken manlig eller stark
Här är vad ni gav
När jag spottade blod
Mörka ringar under ögonen, jag kände att jag fått nog
Här är vad vi fick
Med där det led
Livet skulle befria oss, men bryter mest ner
Här är vad ni tog
När ni tog våra liv
Och ni undra vad jag hatade, och skriver sån här skit
Det här är vad vi vart
Det här är vad vi vart
Det här är vad vi vart
Det här är vad vi vart, vad vi vart
Det här är vad vi vart, öde som bruten mark
Det här är vad vi vart, öde som bruten mark
Det här är vad vi vart, öde som bruten mark
Det här är vad vi vart, vad vi vart
Födda att slita
Födda att dö
Födda att jobba, för andras överflöd
Acceptera sitt öde
Bli som ni
Äta skiten, eller slå sig fri
