Grâce à toi à nouveau je respire;

Jag vill ingenstans. Jag tror att mitt hjärta har sprängts av allt som jag känner. I varje cell har han lämnat spår. I varje atom kan jag känna hans puls. Jag har beundrat honom tills sprickor börjat kännas där innanför revbenen.

Han tränger in under huden och jag blir helt hjälplös. Han håller om mig, förlamar mig och jag älskar varje sekund. Han släpper aldrig taget och jag har aldrig varit såhär säker på någonting förut.

När jag är hos honom är jag beredd att testa alla de där nya vägarna och utan ett ord håller han mig kvar i någonting jag aldrig vill lämna. Visst finns det dar då min ångest över att inte räcka till gör mig skyddslös och rädd, men hos honom göms allt ont av sånger i min kropp.
 
 

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0